För några timmar sedan så såg jag en dokumentär på tv4. Det va en historia om en flicka som föddes med fyra armar och fyra ben. Hon får heta Lakshmi efter gudinnan med samma namn som sägs ha fyra ben och fyra armar. Lakshmi bor i en liten och mycket fattig by långt ute på landet. Hon blir snabbt känd över hela världen. Många åker långt för att se den lilla flickan som folket tror är själva gudinnan som föds i en kropp.

När Lakshmi är 2år gammal får hon träffa en doktor som vill hjälpa henne . Föräldrarna bestämmer sig för att genomföra oprationen och det hela slutar lyckligt. Lakshmi har nu två armar och två ben som sitter vadera på rätt ställe.

Efter den  jag hade kollat på den här dokumentätren så började jag tänka.

Som ni kan se på bilden föddes Lakshmi ihopvuxen med en annan kropp som skulle ha varit hennes tvillig. Lakshmi är en seamesikparaswit tvillig. Tvillingen till Lakshmi har inget huvud och ingen hjärna hon har heller inget hjärta och några fugerade organ utom en njure. Har då denna varelse någon själ? eller har den samma själ som Lakshmi har?

Är tvilligen en varelse?

Enligt mig så har den samma själ som Lakshmi.

Eftersom tvilligen inte har en hjärna eller ett hjärta så diskuterar jag oxå aså att den då inte har någon själ.

Jag tror att varje levande varelse har en själ. Träd känns väldigt mäktiga för mig och på något vis så tror jag att de har en själ fast mera som en gud och inte som en männiksas själ. Lika tänker jag om blommor. Men jag lite svårt att tänka mig att en gurka eller en apelsin har en själ? vad tror du?

men då kan man ju oxå diskutera vart själen sitter?

När man säger "jag" så håller man handen mot hjärtat för att beteckna sin själ om man pratar teckenspråk. Bertyder det då att stjälen sitter i hjärtat?

För jag tror att själen  sitter i hela kroppen .

Man kan diskutera det här länge. Men nu tycker jag att jag har fått med det jag ville förmedla. Det skulle vara kul och intressant att få veta hur ni som läser bloggen tycker/tror.

Svara gernom att komentra, snälla!

 

Angelika

16 april 2010 11:10

Jag såg den där dokumentären för nåt år sen och hade ungefär samma tankar som du. Jag började undra om den här tvillingen hade någon form av medvetande, kom fram till att det kunde den omöjligt ha. Nervimpulser, visst, men tankar och känslor, nej, det känns som en omöjlighet. Jag blev så himla ledsen för den här tvillingens skull också. Att den inte fick födas som en normal människa. Och för Lakshmi, hur kommer det kännas för henne när hon är äldre? Kommer hon att känna att en bit av henne saknas? Hon har ju ändå förlorat en syster, på sätt och vis.

Vart själen sitter kan ju också diskuteras länge och väl. Om jag inte minns fel så trodde exempelvis egyptierna att hjärnan var helt onödig för efterlivet eftersom de trodde att förnuftet satt i hjärtat, var själen i magen tror jag? De tog iaf bort hjärnan efter döden, då de trodde att den skulle vara ivägen för dem så att de inte kunde träda in i dödsriket.
Har också hört att själen skulle sitta i solar plexus, nånstans i magen. Men jag har inte alla fakta framme nu så vågar inte säga mer om den saken just nu.
Då jag växt upp i västvärlden delar jag väl den uppfattningen jag växt upp med, dvs att själen sitter någonstans i bröstet, om inte i hjärtat så i närheten av det iaf.
Kram!

http://tikablogg.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har det inte skrivit någonting på ett tag. Det bror på att de är saker som händer i mitt liv just nu som jag inte vill dela med mig av. Jag orkar helt enklet inte blogga. Jag funderar på om jag ska skaffa en ny blogg?? Men inte just n...

Jag har inte skrivit någonting på en vecka för att förra veckan va en skitvecka! Det ända som var bra var att syrran kom över och att p kom över så vi lagade mat o såg på film. Jag hade jättemycket ångest varje morgon och kom bara iväg två dagar ...

När man va liten längtade man efter att bli stor, att verkligen bli något. När man blev stor blev man inget...   då belv man arbetslös... INGETING GICK SOM MAN TÄNKT SIG...! VARFÖR?? Om man inte blev något, och inte längre har ett hopp läng...

Jag har en ovana att sätta upp allt för höga mål. Men nu känndes det som jag inte hade några mål alls. Små mål är inte fel. Jag har varit till blos (borlänge läs och skriv) och gjort några tester och jag behöver träna upp min läshastighet och sta...

Nu blir det ett inlägg om förra helgen och denna veckan. Denna vecka har jag mest varit deppig känns det som ,idag va den dagen som jag känt mig mera glad. Och idag känner jag oxå så att imorn vill jag gå till praktiken!  Jag får göra det jag tyc...