Det blir långt mellan bloggingarna. Har varit jobbit nu en tid.I fredags fick jag veta att jag inte kom in på trädgårdsmästarprogrammet . Blir alltså ingen flytt till Gävle. Hade sett framemot det lite, men ändå blev jag inte så ledssen för vet inte om det va den här linjen jag ville gå. Har kanske hittat en annan anledning att stanna kvar i borlänge.. "men  det är hemligt";P

Sen har det hänt en annan hemsk sak .

För en vecka sedan hittade jag ett stort läskigt sår på min katt Felix. Det såg ut som om något djur hade slitit loss all päls och huden. Ett stort köttsår trodde jag det var.  Jag blev jätterädd, stod bara och grät i flera minuter... kunde lungna mig en stund. Då ringde jag till alla jag kunde komma på. Men det var ingen som svarade. Tillslut hittade ringde jag 118 800 och fick då kort efter de kontakt med en vätrinär. Hon lyckades lunga ner mig lite, förklarade hur jag skulle göra rent såret och genom henne fick jag kontakt med en annan vätrinär i Falun eftersom hon i borlänge inte var på plats. vätrinären i falun kunde inte ta emot oss nu under kvällen. men vi hade tur och fick komma dagen efter på efteriddagen. Fick tag på en kompis som jag kunde prata med under kvällen.

Pappa var som tur  hemma och tjussade ner dit oss.

När vi va hos vätrinären så undersökte de såret. Det hade då läkt lite och man såg nu att det var ett ytligt sår och som tur va inte ett kött sår eller ett sår som behövde sys. De hade ingen aning om hur han fått de. Vi fick en salva som skulle hjälpa såret att läka. Såret var inflamerat därför va det alldeles illrött kvällen då jag upptäckte det. Jag hade lindat en handuk runt hans sår, de va bra tyckte ide. Han kunde inte ha någon tratt eftersom såret var mitt på halsen.

Det gjorde även en grundundersöking och lyssnade på hjärtat. Då upptäckte de att han hade blåsljud på hjärtat. Det var ingenting vi hade märkt förut. Men det va länge sedan Felix var hos vätrinären, han har alltid hållit sig frisk. Det frågade om han ville ha extra uppmärksamhet och om han åt och drack mera än vanligt.

För ett halvår sedan så började Felix gnälla efter mat på nätterna. Han va hungrig hela tiden. Han klagade hela tiden efter mat .Även när han hade mat så ville han ha annan mat. Och han brukar nöja sig med torrfoder och nån gång ibland mjuk kattmat. Det sa att de trodde att felix hade köldköttelproblem. då är det vanligt att det håller på så. så vi fick en ny tid redan nästa dag för att ta blodprov och göra ultraljud på hjärtat.

På måndagen tog jag ledigt. Mamma va oxå ledig så hon kunde följa med till vätrinären i Falun idag. Det va jättsnällt, tack mamma! Vi skulle nog inte kunnat ta oss till Falundjursjukhus själva i detta väder.

När vi kom fram så va det nått öppet hus eller nått, det va ju Lucia oxå så det bjöd på glögg och pepparkakor. Det var flera andra djur där. Mest hundar. Felix brukar inte bry sig så mycket om hundar, men nu blev han rädd. En stor dalmatiner kom och nosade på buren och gick brevid den och tittade misstänktsamt. Vi fick jobbigt nog vänta mera än 20minuter innan vi kom in till vätrinären som skulle ta hand om Felix.

Det började med att undersöka honom lite. Sen skulle de försöka raka honom på tassen för de skulle komma åt att sätta dit en kanyl när det skulle ta blodprov. Det tog fram en sån där stor apparat som det har till hundar. Felix blev jätterädd!Rev mig när han försökte slita sig loss ur mitt gräpp. Det tog få fram en mindre rakapparat och då gick det bättre. Den lät nästan ingenting. Sen tog det blodprovet. Det va inte kul. Men felix va jätte duktig och skreck bara lite. Sen fick vi vänta en stund och sedan så fick vi gå till ett annat rum och göra ultraljud. Det va intressant att se felix hjärta slå på skärmen. Man såg att han hade ojämna hjärtslag och för tjock hjärtvägg.Det mätte även blodtrycket. och det var för högt. Så fick en medicin mot det. Sen så sa det att vi skulle träffas igen i januari och kolla om det hade blivit någon förändring.

Hela besöket tog mera än två timmar. Det va skönt att komma hem.

 

Angelika V

20 december 2010 00:53

Fy så hemskt! Förstår att du blev rädd, det skulle jag också ha blivit om det gällt mina katter (de betyder lika mycket för mig som Kaspian gör!)
Hoppas det inte är nåt väldigt allvarligt, å att han snart blir frisk!
Kram!

http://tikablogg.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har det inte skrivit någonting på ett tag. Det bror på att de är saker som händer i mitt liv just nu som jag inte vill dela med mig av. Jag orkar helt enklet inte blogga. Jag funderar på om jag ska skaffa en ny blogg?? Men inte just n...

Jag har inte skrivit någonting på en vecka för att förra veckan va en skitvecka! Det ända som var bra var att syrran kom över och att p kom över så vi lagade mat o såg på film. Jag hade jättemycket ångest varje morgon och kom bara iväg två dagar ...

När man va liten längtade man efter att bli stor, att verkligen bli något. När man blev stor blev man inget...   då belv man arbetslös... INGETING GICK SOM MAN TÄNKT SIG...! VARFÖR?? Om man inte blev något, och inte längre har ett hopp läng...

Jag har en ovana att sätta upp allt för höga mål. Men nu känndes det som jag inte hade några mål alls. Små mål är inte fel. Jag har varit till blos (borlänge läs och skriv) och gjort några tester och jag behöver träna upp min läshastighet och sta...

Nu blir det ett inlägg om förra helgen och denna veckan. Denna vecka har jag mest varit deppig känns det som ,idag va den dagen som jag känt mig mera glad. Och idag känner jag oxå så att imorn vill jag gå till praktiken!  Jag får göra det jag tyc...